Mina utmärkelser

Årets utmärkelser i BLD har börjat delas ut. Vissa av dem har man lyckats snappa upp, men exakt vilka och vem som fått dem är inte direkt kommunicerat med någon större intensitet. Jag håller helt med Jonte Karlsson, som i sin senaste text på basketsverige.se, skriver: ”Var finns informationen och vem har röstat? Man häpnar ju som sittande kommentator då priser delas ut och jag, med mina kommentatorskollegor, (och journalister) inte fått någon som helst information om vad som gäller eller hur det blivit. Vem ansvarar för den här informationen och är det värdigt vår bästa liga att inte informera? ”.

Röstberättigade är alla ligacoacher och lagens kaptener, plus ett antal representanter för media och bloggarvärlden. Hur fördelningen i antal röstande ser ut har jag ingen aning om. Tyngst i det här sammanhanget väger dock coachernas och kaptenernas röster, för jag har svårt att tänka mig att det finns ens ett tiotal journalister som har intresset och insikten. På riksmedierna är det i stort sett blankt. Det handlar i huvudsak om lokalpress, som säkerligen ser de flesta av det ”egna” lagets matcher, man knappast bemödar sig om andra matcher.

Röstningen är i alla fall som den är och resultat i de olika kategorierna finns att redovisa. Här följer mina högst personliga utmärkelser, vilka bara delvis stämmer överens med de officiella kategorierna. Och när det står ”årets” så betyder det ”säsongens”.

ÅRETS GUARD: Tayler Mingo, Telge
Mingo har gjort en utmärkt säsong och briljerat med ett elegant offensivt spel. Mingo är utomordentlig på att läsa försvaret, som hon straffar så fort det gör minsta misstag. Hon vann säsongens skytteliga med snittet 23,8 per match, men har är också bland de allra bästa när det gäller leverans av målgivande passningar. Mingo har helt enkelt en väldigt fin blick för spelet.

ÅRETS FORWARD: Anna Barthold, Luleå
Barthold, som möjligen gör sin sista ligasäsong, har hållit en hög nivå under hela säsongen. Hon toppar inte skytte- och returtagningsligor, men med sin erfarenhet, mångsidigt, personliga egenskaper och sin blotta närvaro på planen har hon ingen jämlike på forwardpositionen.

ÅRETS CENTER: Alexis Hyder, Mark
Center eller inte, men med en längd på bara 180 har Hyder intagit insidepositionen i sitt lag och presterat på en nivå som man inte trodde var möjligt för en spelare av den storleken. Hon är ligans bästa returtagare, men hade inte kunnat uppnå det utan sin spelförståelse och rörlighet.

ÅRETS SPELARE: Anna Barthold, Luleå
Mingo fick utmärkelsen som säsongens MVP och precis som förra året gick det till den som producerade mest poäng. För mig betyder utmärkelsen som mest värdefull mer än poänggörandet. Min röst gick till Barthold, som jag tycker i ett bredare perspektiv betyder mer för sitt lag, och för den delen ligan, än någon annan.

ÅRETS ROOKIE: Bella Bittar, AIK
Bittar är en av få svenska point guards som fått chansen och ansvaret den här säsongen. Som nykomling har genomfört det uppdraget på ett väldigt bra sätt, i båda ändarna av planen. Nu är AIK ute ur ligan, men att de andra lagen jagar Bittar är högst förståeligt.

ÅRETS LYFT, LAG: Eos
Lundaklubben blev hux flux av med sin toppvärvning, Emilia Stocklassa, precis innan säsongen skulle börja. Med henne i laget hade det kunnat bli ett ännu bättre år. Men det de åstadkommit, sin bästa placering hittills, räcker. Smarta val av importer och en konsekvent genomförd spelidé har varit nycklarna.

ÅRETS LYFT, SPELARE 1: Alma Danielsson, Uppsala
19-åriga Danielsson, klarat av sin andra ligasäsong, men vilken skillnad det blev! Hon har lyft sig remarkabelt det här spelåret, både spel- och siffermässigt, och vi väntar med spänning på vad nästa säsong för med sig.

ÅRETS LYFT, SPELARE 2: Sandra Hansson, Udominate
Hansson har varit med länge, trots sina 24 år, och varit lovande under hela ungdomsperioden. Vem kunde ana att hon just i år, i den tuffa miljön i Udominate, skulle göra sin bästa säsong någonsin? Hansson har överraskat stort och det har varit kul att se.

ÅRETS COMEBACK: Chioma Nnamaka
Luleå fångade upp den rutinerade Nnamaka, som inte spelat på flera år, och det har på alla sätt blivit en fullträff. Faktum är att hon just nu spelar sin bästa basket, trots det långa speluppehållet. Hon kan bli en jättefaktor för Luleå när mästerskapet skall avgöras.

ÅRETS FÖRSVARSSPELARE: Brianna Kiesel, Udominate
Kiesel har spelat för få grundseriematcher för att komma ifråga för den officiella utmärkelsen, men icke desto mindre är det amerikanska kvicksilvret ligans allra bästa försvarsspelare. Hon är bland det kvickaste man sett och det finns förklaringar till att hon gjort flera säsonger i WNBA.

ÅRETS COACH: Kevin Taylor-Lundgren, Eos
Jag måste erkänna att jag var tveksam till den unge Taylor-Lundgren, och när Eos mitt i säsongen radade upp förluster var det nära med ett ”vad var det jag sa”. Men så började laget vinna och fortsatte vinna, och till slut var det bara att ge sig på nåd och onåd. Han är en smart och konsekvent coach som vet vad han håller på med. Det har han bevisat med den säsong han gjort med sitt lag.

ÅRETS SVENSKA FEMMA: Klara Lundquist, Anna Barthold, Allis Nyström, Elin Ljunggren, Chioma Nnamaka
Tre från Luleå, två från Alvik. En ganska given femma, trots Alviks ras på slutet.

ÅRETS ”RIDÅ”: AIK
Det kom inte som en blixt från en klar himmel, men ändå som något av en chock att AIK:s vistelse i ligan bara blev ettårig. De hade lag för ligan, de har påbyggnad underifrån, men inga pengar och ingen organisation. Beklagligt.

ÅRETS SKANDAL: Rattfyllan i Umeå
Efter en festkväll med några lagkamrater hade Udominates guard, Tiffany Brown, det dåliga omdömet att sätta sig i bilen och försöka köra hem. Det gick inte så bra. Hon riskerade andra människors liv, bilen hamnade i diket och hon själv i fängelse. Och av någon anledning beslöt sig Udominates ledning för att omfamna hennes istället för att vidta disciplinära åtgärder.

ÅRETS LAPPKAST: Elva lag i ligan
Förbundets tvärvändning i frågan om antalet lag i ligan kom mitt under säsongen. Förut skulle det vara tio lag nästa år, nu helt plötsligt elva. Sportsligt har nog ingen några invändningar, men frågan är vad vi har att vänta härnäst? Är det inte rimligt att veta förutsättningarna när man går in i en ny säsong, eller får vi ett nytt lappkast snart igen?

ÅRETS ÅTERKOMST: Jens Tillman.
Tillmans vistelse i Ungern fick ett abrupt slut, när han gav sig hem efter att lönerna uteblivit. I slutet av säsongen dök han upp på Uppsalas bänk, som assisterande och nu är han aktuell att ta över laget nästa säsong. Så verkar det bli, men frågan är om han verkligen blir den spelarmagnet som många tycks tro.

9 Replies to “Mina utmärkelser”

      1. och Telge var nära…tror i.o.f.s att Udominate tar en match MEN….Luleå – Visby i final är en skön tanke att leka med!

  1. …och då måste vi väl räkna Tillmans ev återkomst också till nästa säsong 😉 ?
    Kul att du skriver igen! Keep it up

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *