DU 18 får Lettland i sin åttondel

Det svenska DU 18-landslaget åkte på tre raka förluster i gruppspelet i EM och tyvärr måste vi konstatera att det inte var nära i någon av matcherna. Belgien var inte mycket att göra åt (-21), men i den spelmässigt svagaste matchen, mot Italien, var Sverige med bra under den första halvan. Svenskorna kunde dock inte hålla stången i andra halvlek och italienskorna vann bekvämt med 62-50. Mot Kroatien blev det till slut -10, men matchen var avgjord ganska tidigt.

En enkel analys ger vid handen att det främst är två saker som gör att Sverige inte kan mäta sig med de bästa länderna (och det kan man säga gäller för alla svenska ungdomslandslag, inte bara det här): det ena är att det saknas fysik och tuffhet, det andra att motståndarlagen har bättre offensiva kvaliteter. Vad gäller just det här laget är en bidragande orsak till det senare att det starkaste offensiva kortet, Moulayna Johnson, inte har kunnat spela på grund av sjukdom. Under matchen mot Kroatien var hon alla fall på benen och satt på den svenska bänken. Nu blir det en vilodag på tisdag så förhoppningsvis är hon spelklar till onsdagens åttondel.

Ingen har kunnat ersätta poängen som försvunnit med Johnson, men även om hon hade kunnat spela, så råder det inget tvivel om att svenska landslag har oerhört svårt att producera framåt. Att vi normalt saknar storlek hjälper inte heller. Det blir väldigt mycket bollande, screenande och hand-offs ute på planen, och alternativen till slut väldigt få. Lyckligtvis kan många i det här U-18 laget skjuta bollen bra utifrån. Sverige ligger trea i den ligan. Men som vi konstaterat många gånger tidigare: man kan inte leva på treor som ofta måste avlossas under tidspress. Det är att spela spelet svenska ungdomar måste bli bättre på.

U 18-tjejerna jobbar på och sliter för varandra. Det går inte att klandra dem, för de gör sitt bästa, försöker göra ett gott jobb i försvaret och hjälpa varandra. Och samma sak gäller coacherna. En landslagscoach kan inte trolla med knäna, utan är utlämnad till det jobb som gjorts i klubbarna och kan man konstatera att de de har mycket att jobba med när det gäller fysik. De bättre lagen är på en helt annan nivå rent fysiskt. De försvarande mästarna, Belgien, är t ex oerhört fysiska och spelar väldigt mycket på kraft. Det är inte alltid elegant, men oerhört effektivt. Tvillingarna Massey är t ex som bulldozers på planen. Samma sak med Tyskland, där en sådan som Sabally är ett kraftpaket.

Men man behöver inte vara stor eller biffig för att vara tuff. Och mycket tuffare behöver svenska spelare generellt bli. Svenska tränare är bra på att låta spelarna dribbla förbi stolar och avsluta med lay-ups på träningarna. Vad de istället skulle behöva göra är som en viss amerikansk collegecoach, som ville ”härda” sina spelare som han tyckte var för mesiga. Han sopade till dem med en kvast när de skulle göra sina lay-ups.

För att återgå till det svenska DU-laget: I åttondelsfinal väntar Lettland på onsdag. Det blir ingen enkel uppgift. Mer om Lettland längre ned i texten. Oavsett hur det går så är det viktigt att tjejerna håller huvudet högt i de resterande matcherna. Gruppen Sverige hamnade i visade sig vara väldigt svår. Det borde finnas goda chanser att rädda ett fortsatt kontrakt. Vi får hoppas att Moulayna Johnson kan spela resten av matcherna och att hon kan bli en injektion. Det krävs också att de mest ”erfarna” spelarna, Patricia Elias och Vanessa Taylor, tar ansvar och leder laget. Och jag hoppas att Tova Sabel får ännu mer speltid. Hon är ju en spelare med utpräglade offensiva instinkter. Ibland blir hon för het, men den typen av spelare, som vågar och vill, är vad laget behöver. Redan nu, med sina 20 minuter per match, har Sabel klivit fram som Sveriges bästa poänggörare. Hon är med elva i snitt den enda som är på tvåsiffrigt.

När det gäller övriga lag i turneringen har Belgien så här långt motsvarat förväntningarna, trots att de inte presterat på topp. Belgien har så mycket mer än systrarna Massey, vilka för övrigt producerat ordentligt med returer men svagt med poäng. Belgien är, trots tvåpoängsförlusten mot Italien i sista gruppspelsmatchen, laget att slå i det här mästerskapet. Italienskorna visade i gruppen att de har ett bra lag, Frankrike som jag ännu inte sett, och som alltid håller en fin nivå, har hittills sopat rent och kan vara en stark utmanare. Tyskland har saknat Nyara Sabally i de två sista matcherna och måste få henne tillbaka om det skall bli något bra av resten. Tyskland har i grupp B haft sällskap av Ungern och Lettland i vad som kanske kanske är den bästa gruppen. De tre lagen har slagit varandra inbördes. Ungern, med i mitt tycke, turneringens bästa bakplansspelare, Barbara Angyal, i spetsen, har spelat riktigt bra och kul, men Lettland har imponerat ännu mer.

Lettland föll i den första matchen, mot Tyskland, efter att ha haft greppet länge och väl i matchen. Men till slut klarade de inte av Saballys tyngd. Och är det någon svaghet det lettländska laget har, så är det att de saknar en riktig insidebjässe. Men annars spelar de riktigt fint, snabbt och rörligt. Precis som alla spelare i den här åldern görs det många tokigheter och tas många konstiga beslut, men laget är välskolat och lirar med maskinmässighet.

Lettland kanske inte kan vinna det här mästerskapet, men den lettiska basketens framsteg på senare år förtjänar några extra rader:

Lettländarna som flydde till Sverige när ryssarna ockuperade Baltikum efter andra världskriget betydde en hel del för den svenska basketens utveckling i dess absoluta barndom, i alla fall de som klarade sig undan den skamliga baltutlämningen. Basketen har ju alltid varit stor i de baltiska länderna och att letterna som hamnade i Sverige förde med sig basketkunnande och erfarenheter är inget konstigt.

De bildade en egen förening som döptes efter hemlandets huvudstad, Riga. Klubben vann det femte svenska mästerskapet som spelades på herrsidan, 1958, efter att KFUM Söder vunnit de fyra första. Det fanns många duktiga basketspelare bland letterna, i både första och de följande invandrargenerationerna, t o m några på landslagsnivå. Själv minns jag främst Arturs Veigurs, en häftig spelare som jag beundrade mycket. En kort period på 70-talet spelade jag sedan med Veigurs, eftersom Riga hade börjat ta in lite annat folk i laget. Jag fick vara med tack vare min skolkompis Guntis Brands, vars pappa var coach i klubben.

Basketen i Lettland har väl varit lite upp och ner genom åren, men det är imponerande att beskåda vilken fart den tagit de senaste åren, inte minst på damsidan. Landet med 2 miljoner invånare är inne i en riktig framgångsboom. Den största stjärnan genom tiderna är nog Anete Jekabsone, som spelade i de europeiska toppklubbarna, som Spartak, Fenerbahce och UMMC. Ett år, 2007, blev hon utnämnd till Europas bästa spelare och WNBA-mästare med Phoenix 2014. Numera spelar hon inte längre, men fortsätter arbeta inom idrotten, bl a  i Lettlands Olympiska kommitté.

Bekanta namn i det lettiska damlandslaget just nu är spelare som Anete Steinberga, Elina Babkina, Kitija Laksa, Gunta Basko, Kristine Vitola och Aija Putnina. Av någon anledning ställer dock inte en av Lettlands bästa spelare, Sabine Niedola, upp i landslaget. Hon gjorde det i ungdomsåren och sågs som en jättetalang. Niedola har flera år spelat i Tyskland, för Saarlouis. Den gångna säsongen vann hon både skytte- och returtagningsligan i Tyskland, med snitten 21,6+11,1.

De som spelade för Lettland i EM 2017 såg i alla fall till att laget kom sexa, deras näst bästa placering någonsin, efter 2007, då de kom fyra och fick spela OS 2008. Sjätteplatsen 2017 gav en biljett till VM som skall spelas nu i september, men ett VM har redan Lettland spelat i år, DU 17. Dit kvalificerade de sig genom fjärdeplatsen i förra årets U16-EM  I VM kom laget på en fin sjätteplats. Lettland är helt enkelt oerhört starka på ungdomssidan. De gör utan tvekan en massa bra saker eftersom de är så framgångsrika på ungdomssidan och får sina spelare att ta nästa steg, det till seniornivån.

Och nu skall alltså det svenska DU 18-landslaget möta Lettland i sin åttondelsfinal. Det krävs hjältedåd av de svenska tjejerna om det skall gå vägen. Men fixar de det, och gör ”en Sverige”, på samma sätt som DU 20 lyckades slå Ryssland, så förtjänar de-, och kommer att få all min beundran. Men realistiskt sett kan vi inte räkna med det.

 

 

4 Replies to “DU 18 får Lettland i sin åttondel”

  1. Analysen är helt klart relevant. De svenska tjejerna tränar säkert mycket men tränar de rätt? Jag vet inte..
    Förutom fysiken, hur ser du på deras tekniska kvalitéer? Ligaspelarna klarar sig OK. Bäst bollkontroll har Elias även om hon slarvar ibland men jag tycker att bollskickligheten är för dålig generellt. Inte många klarar att skapa lägen utifrån eget kunnande. Såg första matchen och blev lite bedrövad över dålig passningsförmåga och allehanda misstag. Vi talar ofta om olika bra årgångar – den här känns inte så vass i mina ögon.

    1. Min ringa åsikt är att många av de svenska spelarna (i ungdomslandslagen) har hyfsade skills, men flera av dem har svårt att utföra tekniken i det tempo som krävs på den här nivån. Det har också att göra med att det är svårare att t ex gå 1-1 eftersom försvarsspelet internationellt är oerhört mycket tuffare än vad de möter på hemmaplan.
      Men jag vill ändå mena att den stora bristen ligger i att ”spela spelet”, att veta hur man rör sig med och utan boll, att agera på vad försvaret gör, helt enkelt spelförståelse.
      Allt det här gör att det t ex ser ut som om de har svårt för det som du nämner, att passa bollen. Men det kan de ju egentligen, men med de nämnda begränsningarna blir det problem. Och mycket riktigt ligger Sverige trea från botten i turnovers-ligan. Så ser det ut så gott som i alla mästerskap. Undantaget var DU 20 i år, som faktiskt var bäst i klassen vad gäller bortkastade bollar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *