Om ”den sjätte spelaren”, Superettan och lite mer

Foto: Anders Tillgren

Landslaget kommer att spela sin nästa EM-kvalmatch, 10 februari, mot Italien i herrbasketfästet Borås. Boråshallen användes som arena när Sverige arrangerade herr-EM 2003 och efter det har herrlandslaget spelat där ett par gånger, bland annat vid Jonas Jerebkos ”homecoming” till landslaget. Såvitt jag vet är det första gången som en dammatch på den här nivån kommer att genomföras i Borås. Närmaste damligaklubb finns i intilliggande Mark, men den arenan håller inte måttet för en match av den här kalibern.

Vi får se om det kommer att bli ett lyckat arrangemang och kul är det förstås för folket på axeln Huskvarna-Borås/Mark-Göteborg att de får uppleva en damlandslagsmatch på närmare håll än där de vanligtvis spelas.

Och så har vi nåtts av beskedet att matchen mot Kroatien, som spelas 14 februari, skall spelas på Hovet i Stockholm. Då skall det slås publikrekord för dambasket i Sverige, och det är väl högst sannolikt att så sker. Det är omöjligt att spekulera i en publiksiffra, men när herrarna senast spelade på Hovet var det 7 000 åskådare. Vad jag har förstått blev dock matchen en kostsam affär för SBBF, men antagligen har något ändrats i förutsättningar eftersom man vågar ta en ännu större ekonomisk risk genom att lägga en dammatch i arenan.

Och de som inte kan eller vill, ta sig till Borås eller Hovet, kan se matcherna på riks-TV, för SvT har ju lovat att alla kvalmatcherna skall sändas..Den förra matchen i kvalet, mot Makedonien, sågs av 77 000. Förhoppningsvis kan den siffran slås när Italien står på andra planhalvan. Vi har dock en bit kvar till de andra lagidrotterna som basketen konkurrerar med. När handbollsdamerna, som redan var klara för slutspel, i veckan mötte Argentina i VM, var det 231 000 som tittade. Dessutom sändes matchen i en kanal som inte är rikstäckande, kanal 5. En annan skillnad var att åldersfördelningen på handbollsmatchen var jämn bland tv-tittarna, medan basketens EM-kvalmatch sågs nästan uteslutande av medelålders och äldre.

Det senare är i linje med det man ser på läktarna under ”vanliga” ligamatcher. Majoriteten på läktarna är medelålders och äldre, ett faktum som i allmänhet inte hindrar arrangörerna från att t ex spela övervägande musik som den gruppen inte ger mycket för, t ex techno och hip-hop. Men mer oroväckande är att basketen tycks ha svårt att attrahera den unga generationen. Att nutidens unga har helt andra vanor och preferenser för sina val än de som är äldre är alldeles klart. Någon måste alltså hitta den nyckel som gör att de unga kan lockas att se på basket. Annars riskerar publiken att dö ut med den äldre generationen.

Att det, som i förhandsreklamen inför kvalmatcherna i februari, sägs att Italien är ett ”världslag”, måste vi dock ta med en rejäl nypa salt. Italien gjorde visserligen ett hyggligt EM 2017, då de kom sjua men något landslag på världsnivå har de italienska damerna aldrig varit. I EM har de de te  tagit en enda medalj på 40 år. Det skedde 1995 då de förlorade finalen mot Ukraina. På världsrankingen innehar Italien plats 31 och i Europa 16, ganska nära Sverige som ligger på plats 18.

Flera dambasketkännare jag pratat med, menar att Sverige har ett bättre lag än Italien och borde vinna matchen i februari. Och för övrigt hela gruppen. Det kan nog ligga mycket i det. Om inte Italien tar sig i kragen kan det t o m hända att de missar slutspelet. Förlusten mot Kroatien hemma kan i värsta fall bli ödesdiger för dem och visade med önskvärd tydlighet att Italien inte är en toppnation. Om Sverige vinner 10/2 står Italien på två förluster och har en rejäl uppförsbacke. De har dessutom Kroatien kvar att möta på bortaplan. I den matchen kan en plats i EM stå på spel.

Häromdagen skrev jag om den finska stjärnan Taru Tuukkanen, som vid 40 års ålder skrivit på för den spanska ligaklubben Mann Filter. Och där har nu Tuukkanen, givetvis med tröjnummer 40, gjort debut. Eller snarare comeback, för en gång i världen spelade Tuukkanen i just Mann Filter. Och det blev en hejdundrande återkomst när Mann Filter mötte svensklaget Bembibre i söndags. Både Elin Gustavsson och Ellen Åström återfinns ju som bekant i det senare laget.

Taru Tuukkanen spelade 31 minuter, svarade för 20 poäng med fin procent, samt åtta returer, när hennes lag vann med 81-70. Tuukkanen spelade rutinerat, som sig bör och hade egentligen bara problem i försvaret när hon hamnade 1-1 mot en snabbare spelare. Att fotarbetet inte är det bästa när man är över 190 och i medelåldern är dock förlåtligt. Av svenskorna i matchen fick Åström bara sex minuters speltid, medan Gustavsson tilldelades det dubbla och lyckades på den tiden peta i 12 poäng.

Superettan är nu inte långt borta. Den startar efter nyår men innan dess återstår en omgång i Basketettan. Vilka åtta lag som som kommer att delta i Superettan är dock redan klart. Från norra blir det Fryshuset, Östersund, BG Luleå och Central. Från södra kommer Wetterbygden, Högsbo, Eos utveckling och Malbas.

Frågan är vilka av lagen som är intresserade av att försöka nå kvalet till till ligan och i förlängningen en plats i högsta serien. Två av dem är diskvalificerade från att ens försöka; Luleå BG och Eos, eftersom de inte får gå upp. Central har inget intresse av ett kval just nu och knappast Malbas heller. Av resterande fyra lag har Östersund, Högsbo och Wetterbygden uttalade ligaambitioner. Hur de tänker i Fryshuset känner jag inte till.

Frysen har i alla fall vunnit norra ettan efter bara en förlust, som kom mot Luleå BG. Östersund  ligger just nu tvåa och har inte direkt imponerat. I helgen klarade de t ex med nöd och näppe att besegra Lidingö och Uppsala, med 61-59 respektive 61-57. De kommer dessutom till Superettan med ett dåligt utgångsläge eftersom deras två förluster kom mot BG Luleå och Fryshuset. Man tar ju med sig resultaten bara från matcherna som man spelat mot de lag som man får sällskap med till Superettan.

Östersund har ett lag som är kort i rocken vilket gör att de kan få väldigt tufft att hävda sig mot Wetterbygden och Högsbo. Och inte blir det särskilt mycket bättre när nya Ta’Rea Cunnigan ansluter för att komplettera de två existerande importerna, Megan DeRuyter och Elena Popkey. Cunnigan är liksom Popkey guard, medan DeRuyter är en forward som bara mäter 178.

Wetterbygden, som är obesegrade, och Högsbo, med bara en förlust, för övrigt mot Wetterbygden i en ytterst jämn match, är nog favoriterna att ta de två kvalplatserna. Om det nu blir ett kval vill säga. Det ryktas ju att ligan skall utökas till 12 lag. Besked om det har utlovats innan jul och blir det verklighet så får man anta att alla ligalagen behåller sina platser, och att ettan och tvåan i Superettan flyttas upp.

Högsbo har nu fått tillbaka Ida Fredriksson efter lång skadefrånvaro. 19-åringen har haft en riktigt bra höst, men annars lever Högsbo högt på sina rutinerade spelare Elin Söderström, Hanna Johansson och Ieva Ivaskeviciute och så nya amerikanskan Chelsea Jennings. Hon är en guard på 175 som förra säsongen spelade i grekiska PAOK, och som producerat bra för Högsbo i de två matcher hon spelat.

Wetterbygden har också en amerikansk guard, Sarah Beal, som varit med hela säsongen och snittat drygt 17 poäng i södra ettan. Ett intressant nytillskott i Wetterbygden är Ida Gustafsson. Hon är en 28-årig forward på 186 som en gång i världen gick på Sanda, gjorde ett ligaår i Brahe och sedan var på college. Det är dock nästan tio år sedan vi såg Gustafsson på den här nivån, men hon har snabbt tagit en position som Wetterbygdens bästa poänggörare med snittet 17,7. I övrigt är det bekanta namn som dominerar i Wetterbygden; spelare som Frida Jern, Jelena Krsmanovic och Emina Busatlija.

Det är inte underligt att det i många ligor utses den ”bästa sjätte spelaren”. Den spelare som kommer in på planen som första avbytare har ofta en nyckelroll. Inte sällan handlar det om att tillföra något som laget dittills saknat på planen. Den sjätte spelaren får inte svika, utan måste bidra till att laget helst gör bättre ifrån sig än innan bytet skett. Och det är inte alltid så lätt, för i normalfallet är det lagets fem bästa spelare som startar matchen. Men så är det inte alltid och då är det en gudagåva att ha det där trumfkortet på bänken, den ”sjätte spelaren”. Och när spelaren ifråga finner sig i den rollen kan det vara en fullträff.

Den svenska ligans bästa ”sjätte spelare” är enligt min mening Ilaria Zanoni i Alvik. Att hon börjar matcherna på bänken beror på att hon inte har något emot det. Visserligen har Alvik ett starkt lag, med hård konkurrens om spelminuterna, men allt annat lika skulle ingen höja på ögonbrynen om Zanoni vore en given starter. Men den rollen har hon inte och anledningen är att coachen, Jurgita Kausaite, har en idé om att laget inte får tappa nivå när det första bytet görs, det som ofta händer i många lag. Nej, tanken är att nivån t o m skall upp ett snäpp. Det är något som Zanoni är införstådd med och något som hon ställer upp på, och som gör henne till en idealisk ”sjätte spelare”.

På onsdag spelas en viktig ligamatch. Då möts AIK och Mark i Solna, en match som kommer att webbsändas. Det handlar om viktiga poäng i kampen runt kvalstrecket. Mark har så här långt tre vinster, AIK två. Lagen har mötts en gång, då Mark vann hemma med 12 poäng. En AIK-seger på onsdag skulle göra att lagens tredje möte, i mars, kommer att avgöra deras tabellplacering om de hamnar på samma poäng när grundserien är färdigspelad. Mark å sin sida kan genom en seger mot AIK rycka ifrån dem en smula och skaffa sig ett bra läge för fortsättningen.

Mark kommer till matchen med tre raka förluster, senast 77-78 i Norrköping i söndags och har fortfarande inte lyckats vinna på bortaplan den här säsongen. Det här kan bli något av tidig ödesvecka för dem, för på söndag väntar sedan Eos i Kinna. Mark har inte råd att tappa de här båda matcherna. AIK å sin sida kommer till onsdagens match stärkta av segern mot Telge senast, då Janel McCarville var på sitt allra bästa humör och nygamla förvärvet från Huddinge, Özlem Alkan, bidrog med massor. Om de båda spelar på samma nivå som mot Telge kommer Mark att få det hett om öronen.

 

4 Replies to “Om ”den sjätte spelaren”, Superettan och lite mer”

  1. Enligt uppgift befaras Bembibres Quinn Dornstauder antaglgen vara borta för resten av säsongen….finsk sisu när den är som sämst….

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *